KyrkInfo Karta
Med KyrkInfo Karta kan kyrkogårdens karta hanteras på ett enkelt sätt. Kartan kan förutom gravarna även innehålla ledningar, byggnader, träd med skötselplaner, gångar med mera. Även gräsmattors och gångars ytor håller programmet reda på. Det är kort och gott ett fullfjädrat GIS-system (Geografiskt InformationsSystem) där information om gravarna kan sökas från både kartan och gravboken. KyrkInfo-Karta erbjuder användaren att skriva ut egna kartor i önskad skala. Kartan kan också kopieras in bland texten i ordbehandlaren. Med denna version har man ett optimalt system för kyrkogårdsförvaltningen. Kartan kan skrivas ut på en vanlig skrivare.
Kartfönstret i KyrkInfo består av MapInfo som är ett kart- och GISprogram med många funktioner och möjligheter. Vi använder en run-time licens som gör att det blir betydligt billigare än att köpa hela programmet MapInfo. För att få full tillgång till alla kommandon i MapInfo måste du köpa en den fullständiga versionen.
Eftersom MapInfo är integrerat med Office-paketet kan en karta dras från kartfönstret till ett worddokument. Där kan du sedan fylla på med vanlig text som i vilket dokument som helst.
Att tänka på vad gäller en karta
Varje kartlösning är individuell. Olika kyrkogårdar har olika bra underlag och olika önskemål om vad som ska finnas på kartan. Det kanske inte behövs direkt arkitektritade kartor men man ska veta att det är skillnad på karta och karta. En "riktig" karta är vektorbaserad och inte en dum rasterbild. Det vill säga att varje linje består av koordinater och oberoende av hur man förstorar och förminskar blir en linje lika tjock. Enskilda linjestilar kan ändras. Likaså tillhör varje linje på kartan ett objekt och kan tilldelas önskade värden. En vattenledning kan ritas med en streckad blå linjestil och den kan ges värde för t ex dimension och ålder. Sedan kan man söka efter att vattenledningar som är äldre än 20 år med dimensionen 100 mm. En rasterkarta är en "dum" karta och behandlas därefter.
För en nybörjare kan ett kartprogram aldrig bli lika enkelt att hantera som en ordbehandlare. Kartprogrammet ställer faktiskt lite större krav på användaren än bara gravboken. Sen beror det naturligtvis på hur mycket man vill och kan utnyttja kartprogrammet. Ju mer man vill visa på kartan, ju mer behöver man oftast kunna om programmet. Bl a måste man veta att en karta är uppbyggd av olika lager, gravar för sig, gångar, gräsmattor, ledningar för sig osv.
För att visa vilka gravar som är lediga är det bara att trycka på rätt knapp liksom om man vill visa en tematisk karta över olika gravrättsstatus. Men om man t ex vill rita vattenledningarna på en kyrkogård ställs genast lite större krav. Vilket lager ska användas, linjestil, var anges dimension och årtal. Ska gräsmattorna ritas måste det göras i rätt lager och kanske t o m med rätt färg för att beräkningen av ytorna ska bli rätt. Då är det oftast bättre att ta hjälp med uppbyggnaden av kartan, uppritning av gångar och gräsmattor med mera.
Olika kartor
Beroende på vad för kartmaterial som finns tillgängligt kan olika strategier väljas. Har man en bra papperskarta som är tillräckligt måttriktig och aktuell kan den scannas in. Det kostar några hundralappar beroende på storleken på papperskartan. Sedan måste varje grav ritas in för att den ska kunna kopplas ihop med gravboken. Oftast är det stor skillnad på att framställa en karta över en ny kyrkogård jämfört med en gammal. På en ny kyrkogård ligger gravarna ofta utmed raka rader och varje grav är lika stor. Då går det väldigt snabbt att rita dessa gravar. På en gammal kyrkogård kan gravarna ligga oregelbundet och då måste varje grav ritas enskilt vilket tar mycket längre tid. Vi har scannat och digitaliserat ett antal kyrkogårdar och kan därmed ge ett fast pris på detta arbete.
I KyrkInfo Karta finns en knapp för att rita gravar. Det finns också stöd för att rita valfritt antal gravar som ligger utmed en linje. Men är det tusentals oregelbundna gravar som ska ritas kanske det är effektivare att låta någon som har ett annat typ av program där man i stället kan kopiera en hel rad med gravar på en och samma gång. När man ändå ritar gravarna ritar man in gräsytor och gångar mm. Och vips har man en komplett kyrkogårdskarta.
Däremot om det finns någon inom kyrkan som är intresserad och kan kartor kanske det passar bra att denne gör kartan. Men det gäller att alltid tänka till från början och veta vad man vill ha ut av kartan. Det går alltid att komplettera den vid senare tillfälle men det kanske inte alltid är mest kostnadseffektivt.
En annan viktig sak vad gäller kartor är att veta vilket koordinatsystem som ska användas. Det är ju bra om man vid senare tillfälle t ex vill komplettera med kringliggande vägar och hus, att de får rätt placering med tanke på valt koordinatsystem så de inte hamnar i grannsocken. Likaså ska man välja rätt koordinatsystem då kyrkogården ska mätas in.
Har ni några frågor om kartan är ni välkomna att höra av er.
